Vad har gud med pojkars snopp att göra?

Könsstympning har sin grund i urgamla traditioner som är äldre än de monistiska religionerna. Religioner brukar inlemma många seder i sitt värdesystem direkt eller indirekt. Pojkomskärelse är en sådan sed som judendomen och islam påbjuder som en del av den religiösa tron. Omskärelse är det begrepp som brukas av dess utövare, vilket har en mer positiv klang. Men jag kallar den för könsstympning när det inte handlar om vuxna människor som själva har bestämt utan barn som varken kan eller har möjlighet att påverka det.

I Fria Tidningen 2009-06-13, deklarerar Anna Veeder att hon könsstympat sin son. För denna heroiska stympning av sin son, nämner hon några förklaringar: 1- Det är en religiös sed. 2- Det är fråga om tillhörighet och identitet. 3- Det är både hygieniskt och ökar mannens uthållighet i den sexuella akten. Hon påstår samtidigt att detta övergrepp är varken traumatiskt eller särskilt smärtsam.

Det viktigaste som Anna Veeder glömmer bort i sitt resonemang är barnens rätt över sin kropp. Hon talar sig varmt om religionen, nationens, kulturens och föräldrars rätt hit och dit men inte ett enda ord som berör barnet vilket blir utsatt för detta grymma övergrepp. Smärta är smärta och det gör inte mindre ont bara för att om man graderar den. Det är horribelt att det finns folk som har mage att förespråka misshandel av barn med motiveringen att det inte gör särskilt ont!

Huvudfrågan som måste ställas är: vad har barnen med dessa religiösa, kulturella eller nationalistiska påbud att göra? Vad har det lilla sju dagar/år gamla pojken med de vuxnas förkärlek till gud eller nationen att göra? Allt detta är de vuxnas värld och angelägenheter. Barn har varken någon religion, nation eller ideologi. De är bara barn som försöker upptäcka världen om de vuxna låter dem göra det; om man inte tränger in dem i rigida och förutbestämda ramar. Tron är givetvis viktig för den troende men barnet måste få vara barn. Varför ska den lille pojken utsättas för ett övergrepp som inte har med hans värderingar, värld, hälsa eller beslut att göra? Varför skall hans kropp bli skådeplats för oåterkalleliga religiösa ingrepp som han inte kan göra något åt om han som vuxen tar avstånd ifrån? Pojkens penis är endast hans; varken gud, nationen eller föräldrar skall ha någon rätt över den.

Påståendet om hygien som motiv för detta övergrepp är skrattretande. Bortsett från hårväxt och naglar har man inte kommit på idén att avlägsna någon kroppsdel för hygienens skull! Man brukar sköta hygienen med alla kroppsdelar intakta. Vad gäller uthålligheten i den sexuella akten kan jag varken avfärda eller bekräfta Annas upplevelse. Det finns ingen objektiv forskning om detta ämne och själv har jag tyvärr inte haft förmånen att uppleva sex med förhuden kvar på sin plats för att jämföra; vilket även då hade varit en subjektiv upplevelse.

Men även mot detta argument måste man fråga sig vad har barnet med ”uthållighet” i sex att göra? Skall barnen ha sex? Givetvis inte! I så fall varför skall föräldrar få bestämma över barnens ”sexualitet” som inte har med bardomen utan med tiden för deras vuxenhet att göra? Låt barn vara barn!

Soleyman Ghasemiani