Vräkningar och barn

– Det saknas ett barnperspektiv när man genomför vräkningar. Det säger utredaren Göran Johansson som för socialdepartementets räkning har föreslagit en rad åtgärder för att förhindra att minst tusen barn vräks från sina hem.

– Det är givetvis fruktansvärt att barn ska behöva utsättas för den förnedring som en vräkning från det egna hemmet innebär, konstaterar Göran Johansson. Hans utredning ”Vräkning och hemlöshet drabbar också barn”, blev klar för några veckor sedan.

Orsakerna till vräkningarna är givetvis ekonomiska, framhåller han. Missade eller för sent inbetalade hyror är den i särklass vanligaste orsaken. Däremot är det mycket svårare att bli vräkt på grund av lägenhetsbråk eller annat störande av ”husfriden”.

– Min studie bygger på uppgifter från Social-tjänsten och visar att det totalt handlar om 854 barn i hela landet. Men det måste konstateras att min siffra är ytterst osäker. Myndigheterna saknar tillförlitlig statistik. Vilket gör att antalet kan vara fler än vad jag kommit fram till.

Göran Johansson konstaterar att Social-tjänsten alltför ofta är väldigt passiv när det gäller att förhindra vräkningar. Dessutom har hyresvärdarna under senare år blivit hårdare med att kräva att hyran ska vara inbetald i tid. Men det är oftast inte några ofantliga belopp det handlar om. Majoriteten av hyresskulderna ligger på under 25 000 kronor. Enligt Göran Johansson blir det dessutom alltmer kostsamt för samhället att vräka familjerna.

– Det är svårt att ställa barn direkt på gatan. Då blir det annat boende. Typ familjehotell. Vilket i slutändan blir mycket dyrare. Vilka är det som blir vräkta?

– Av de 854 som hade blivit vräkta bodde 600 av barnen i stadigvarande familjeförhållanden. Det vill säga tillsammans med mamma och pappa. Omkring 200 hade växelvis boende. Resten var så kallade umgängesbarn där den ena föräldern har rätt att träffa sitt barn minst 30 timmar per år.

Bakgrunden till att Göran Johansson fått i uppdrag att utreda vräkning och den därmed efterföljande hemlösheten, är en tidigare rapport om ekonomiskt utsatta barn. Den rapporten visade att omkring 200 000 barn i landet lever i familjer som har ytterst knappa ekonomiska förhållanden.

– Men redan tidigare, 2001, gjorde forskarna Janne Flyghed och Anders Nilsson en undersökning av hur många barn som levde i familjer som vräkts från sina lägenheter. Den undersökningen omfattade enbart Stockholms län. Men de uppskattade att mellan 1 500 och 2 000 barn i hela landet tillhörde denna grupp, säger Göran Johansson. Göran Johansson framhåller att hans uppdrag enbart har varit att kolla på vilka som vräks från sina hem. Sedan tillkommer ju givetvis de som är mer eller mindre permanent bostadslösa och hemlösa.

– När det gäller vräkningarna för att man inte betalt hyran är det kronofogdemyndigheten som verkställer besluten. Jag kan bara ana hur barnen upplever det. Dessvärre är det ytterst svårt att få vuxna människor och ännu högre grad barnen att ge offentlighet år den skam det måste vara att bli vräkt. Barnen är ju trots allt totalt oskyldiga till att deras föräldrar av olika orsaker inte kan betala hyran. Men det är ändå de som få ta de yttersta konsekvenserna när föräldrarna inte kan betala, säger Göran Johansson.

För en social bostadspolitik

Socialtjänst, hyresvärd och kronofogde har alla tre roller i en vräkningsprocess. Den statliga utredning om vräkningar och barnfamiljer som Göran Johansson kom med i slutet av oktober behandlar dessa tre, och främst socialtjänstens roll före och efter vräkningar. Utredningen har lett tre undersökningar kring dessa tre faktorer och bygger på information därifrån. Vräkning och hemlöshet har inte bara individuella aspekter, anser utredaren, och tar också upp hur bostadspolitiken i stort påverkar, till exempel kommunernas roll och deras ansvar för bostadstillgången.

Utredningen tillsattes efter den larmrapport som kom förra året i och med en departementspromemoria, ”Ekonomiskt utsatta barn”. Statistik över barn som drabbas av vräkning saknades, visade det sig. Bland slutsatserna i utredningen finner man att lagarna borde vara tillräckliga för att förhindra att barn vräks – vilket borde innebära att lagen inte följs när så sker. Varken stat eller kommun har tillräckliga kunskaper om vräkning och barnfamiljer.

Andra slutsatser är att det saknas en social bostadspolitik som kommunerna kan använda sig av och att socialtjänsten i flera kommuner agerar för lite och för sent när en barn-familj riskerar vräkning. Utredningen tar också upp problemet med att socialtjänsten ibland agerar hyresvärd och därför får dubbla roller.

Lagstiftningen ställer krav på kommunerna när det gäller snabbt och säkert agerande vid hyresskulder, störande beteende och risk för vräkning. Kommunerna borde alltså organisera detta arbete bättre.

n

Fakta/Barn och vräkningar

För att utveckla arbetet med att förhindra att barn vräks föreslår utredningen att:

- Hyreslagen bör ses över bland annat för att införliva ett barnperspektiv.

- Utredningsbalkens regler om avhysning för bostad förses med ett perspektiv som skyddar bland annat barn.

- Skatteverket får i uppdrag att utveckla en statistik om vräkningar som gör det lättare att uppskatta vilka som vräks.

- Socialstyrelsen får i uppdrag att utveckla en officiell statistik om socialtjänstens insatser för att motverka och avhjälpa hemlöshet, särskilt för barn.

- Socialtjänstförordningen kompletteras, så att personer som får sina hyreskontrakt uppsagda så snart som möjligt får kontakt med socialtjänsten, som i sin tur ska vidta åtgärder för att hindra att barnfamiljer vräks.

Kjell Pettersson

2005-11-17

* Artikeln var publicerad 2005-11-17 på nätet: www.internationalen.se