Försvunna asylsökande barn

 

 

När det första nummeret av Barnen Först kommer ut, har ett tiotal flyktingbarn försvunnit i Sverige. Den nye migrationsministern Jan Karlsson sover fortfarande i sin orubbade sömn och vill inte veta av denna fråga. Var finns dessa barn? Vad har hänt dem? Är deras försvinnande polisanmäld? Finns det någon hos polismyndigheten som har detta som sitt huvudbry? Är dessa barns livsöde värt lika mycket som andra barn i samhället? Det verkar inte så åtminstone om man ser på det genom det massmediala engagemanget i frågan! Har ni läst mer än några små notiser eller i högsta grad en-dags-artiklar om det? Nej det har det inte gjorts eftersom det är en fråga som har med de osynliga och outtalade värdegrunderna i samhällets att göra; värderingar som genomsyrar både makten, massmedia och så klart den härskande kulturen.

 

Vad skulle ha hänt om det hade gällt 95 infödda barn som plötsligt skulle ha försvunnit inom loppet av några månader. Det hade blivit en massmedialorkan utan ända; en meida bävning som hade tagit tiotals kaxigare ministarar än Jan Karlsson på fall! Den outhärdliga sanningen är man ser med olika ögon på barn och barn, på människor och människor. Tänk att detta sker i Sverige, i det land som i många avseenden står i spetsen för respekten för de grundläggande mänskliga fri- och rättigheterna! Tänk bara vad som händer med barn där positionerna är helt annorlunda  vad gäller människans värde.

 

Men det är inte bara försvunna flyktingbarn som de svenska makthavarna borde skämmas för och ställas till svars. Denna diskriminering av människor återfinns på många andra områden speciellt när det gäller barns och kvinnors rättigheter. Barn och kvinnor har historiskt sett varit de först och mest drabbade grupperna inom den mänskliga historien. Förtrycket visar sig alltid värst där de mest svaga i samhället finns. Barnen är de mest svaga både fysiskt och socialt sett medan kvinnor är de mest svaga socialt sett. Diskrimineringen mot människor med utländsk bakgrund är en del av den vardagen i väst. Och som sagt är barnen självklart de mest svagaste och oskyddade länken i den sociala sfären.

 

Barnen Först är till för att sätta stopp för denna grymma verklighet. Det finns självklart många berömvärda organisationer som redan verkar för barn bästa både nationellt och internationellt. Barnen Föst är den organisation som går steget längre och motsätter sig alla andra hänsyn än barnen vare sig religiösa, kulturella, etniska, ekonomiska, eller politiska.

Det ska vara Barnen Först från början till slut, eftersom barnen är vår framtid.

 

Soleyman Ghasemiani

Ordf. Barnen Först

2002-12-28