Barn får betala för nedmonteringen av psykvården

 

 

 

 

Den 19 oktober mördades 8 årige Mohammed Ammouri i Linköping av en hitintills okänd gärningsman. Mördaren knivhögg Mohammed och en förbipasserande kvinna. Mohammed miste livet på mordplatsen men kvinnan avled senare på sjukhus. Mördaren går fortfarande fri. Man har hittills inte kunnat hitta något motiv för dåden. Mycket pekar på att det handlar om en psykiskt sjuk människa som ligger bakom tragedin.

Det är inte första gången försvarslösa människor mister sina liv till följd av psykiskt sjuka individers överfall.  Den 11: e september 2003 knivmördades en liten flicka på en lekplats i Arvika. Listan kan göras mycket långt över alla dem som har dömts av rättsväsendet till vård eller fängsligt förvar med någon form av psykisk diagnos.

Välfärdstatens avrustning under det senaste decenniet har inneburit allt mindre anslag till vården och ett tuffare klimat i samhället samtidigt som allt fler människor hamnar utanför de tidigare fungerande sociala och ekonomiska skyddsnäten. Trots alla de vitsord som psykiatrireformen fick för drygt 10 år sedan blev den mest synliga effekten mera kaos på det området och ett ställningskrig mellan kommuner och landsting för att skyffla ansvaret för de psykiskt sjuka på den andra. I många fall blev det ett status q, där den psykiskt sjuke individen var färdig behandlad enligt sjukvården medan kommunerna ansåg att den utskrivne var alltför sjuk för att befatta sig med. Detta gör att många psykisksjuka hamnar i ingenmansland utan något adekvat vård, tillsyn och det sociala skyddsnät som de är i behov av.

Vad leder detta till i praktiken? Staten och kommunerna kanske sparar några slantar på kort sikt på den vård som de sjuka borde ha fått! Men de sjuka själva och medborgarna betalar ett mycket högt och omänskligt pris för detta. Morden på i Linköping och Arvika på de två små barnen är ett sådant pris.

Undersökningar visar att nära hälften av våldsbrotten i Sverige begås av psykisk instabila människor. Vuxna människor har alltid lättare att värja sig mot det otäcka plötsliga som drabbar dem. Rent fysiskt har de förmågan och kraften att försvara sig eller undfly ett överfall. Barn har varken den mentala eller fysiska förmågan för att bemöta sådana situationer som friska vuxna kan göra. Därför drabbas den alltid värst! Nedmonteringen av psykvården betyder alltså att vårdbehövande psyksjuka får gå lösa på intet ont anande och oskyddade medmänniskor där barn är ett lätt byte eller den svagaste länken.

Rusta upp psykvården och skapa drägliga arbetsförhållanden för de som jobbar inom vården för att kunna erbjuda de sjuka ett värdigt bemötande och en adekvat vård. Våra barn måste kunna gå ut trygga och leva normalt med den livsnödvändiga tilliten till vuxna och sin omgivning. Även sett ur barnens bästa för ögonen måste samhället vårda sina sjuka. Rusta upp sjukvården omedelbart.

 

 

Allan Weis

Barnen Först

2004-11-03