Ta ansvar för flyktingpolitiken

Vi som jobbar på barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen Nordost känner en stor frustration över att bevittna, hur barn och deras föräldrar bryts ned i asylprocessen. Vår uppgift är att ”igenkänna, lindra och bota”, men med asylsökande kommer vi till korta med våra metoder.

Vi har på mottagningen lång erfarenhet av att arbeta med flyktingproblematik, trauma och asylsökande. Vi märker hur förändringar i flyktingpolitiken har ökat belastningen på barnen. Barnkonventionen efterlevs inte. Begreppet humanitära skäl verkar ha mist sin betydelse. Om en familj får uppehållstillstånd eller ej är helt omöjligt att förutse.

Vår mottagning deltog i den nationella samordnarens kartläggning av asylsökande barn med uppgivenhetssyndrom. Vi hittade tolv barn som hade tecken på uppgivenhets-syndrom. På BUPs slutenvårdsavdelning hade man endast ett barn i apatiskt tillstånd.

De tolv barn vi hittade hade samtliga varit utsatta för grava traumatiska upplevelser i hemlandet. Om både det förflutna och framtiden blockeras verkar det förståeligt att barn och familjer reagerar med ett så kallat freezetillstånd.

Vårt förebyggande arbete bromsar upp förloppet mot ett allvarligt psykiatriskt tillstånd. Men vad är det vi gör med våra patienter? Bevittnar en pågående ”misshandel” av barnen utan att kunna stoppa den!

Om barn utsätts för sexuella övergrepp eller barnmisshandel är det en självklarhet att vi medverkar till att sätta stopp för övergreppen. Därefter kan vi erbjuda behandling.

I asylärenden tvingas vi medverka i ett uppdrag som etiskt är mycket tveksamt. Vi kan endast bevittna ett psykiskt lidande i slutändan kan resultera i att barnet skärmar av sig totalt från omvärlden och hamnar i ett apatiskt tillstånd.

Kontakten med de asylsökande blir ofta långvarig, vilket innebär två-fyra år. Varken barnet eller föräldrarna blir bättre, oftast blir de sämre.

Före kriget eller flykten har barnen oftast inte varit i behov av barnpsykiatri. Krigstrauma och tillvaron som asylsökande är orsaken till att barnen visar barnpsykiatriska symptom.

Vår uppfattning är det svenska samhället måste ta ansvar för en misslyckad asylpolitik, som åtminstone delvis har orsakat ett omfattande psykiskt lidande hos flyktingbarn och deras familjer. Barn och familjer som prövats enligt den gamla rättsosäkra ordningen bör ges permanent uppehållstillstånd.

Ole Hultmann, leg psykolog, leg psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi

Hedvig kalén, leg psykolog

Birgitta Harrysson, socionom

Artikeln var ursprungligen publicerad i Göteborgs Posten, Fria ord 2005-05-06.