Snälla; sluta förvirra folk!

Under nyårsdagen fick jag en e-mail med en tidskrift som bilaga. Det hette “Barnen Först nr. 7”. Jag blev riktigt förbluffad. Här hade jag en tidskrift på min datorskärm som gav ut sig för något som redan fanns. Det mer häpnadsväckande i detta var påståendet att dess tidigare redaktör hade slutat och att fr.o.m. nr 7 vad det en ny redaktör som skulle se till tidskriftens fortsatta utgivning.

Det första problemet är bara det att den redaktör som påstods ha slutat var inte någon annan än jag själv! Den stackars påstådda gamla redaktören har aldrig fått något meddelande om sin “avgång” från de förmodade nya ägarna! Det andra problemet är att tidskriften “Barnen Först” har redan kommit ut både med nr. 7 och nr. 8! Vad är det som händer med mina vänner i den nystartade organisationen “Barn Har Företräde”?

Det är klart att folk har rätt att organisera sig politisk för det de tror på. Organisationsrätten och yttrandefriheten är grundlagsskyddade åtminstone i Sverige och ingen kan förnekas dessa fri- och rättigheter. Men dessa friheter har också en gräns. Man får inte kränka, förtala, beljuga eller sätta sig över de erkända och befintliga normer och principer som reglerar det sociala och politiska livet.

Mina gamla vänner som står bakom den mycket för sent utkomna “Barnen Först nr. 7”, utträdde från organisationen “Barnen Först” enligt sitt eget pressmeddelande daterat 2004-10-24. Detta Pressmeddelande offentliggjordes först 2004-10-28. Då hade Karim Shamohammadi och Kawosch Mehran (Vilka satt då i styrelsen för Barnen Först) suspenderats från sina styrelseposter till följd av sina stadgefientliga aktiviteter. Våra vänner hade bildat alltså en annan organisation som ordagrant blir: “Barn Har Företräde” på svenska. Barnen Först lyckönskade dem samma dag i ett pressmeddelande och hoppades på samarbete i försvaret av barns rättigheter. Dessa dokument som behandlar de dåvarande meningsskiljaktigheterna finns fortfarande tillgängliga på Barnen Först: s hemsida www.barnenforst.se

Snart fick vi veta att våra vänner i den nystartade organisationen inte hade några planer på en normalisering av relationerna. De fortsatte använda sig av samma namn som Barnen Först för sin svenska organisation. De vet bättre än någon annan att Barnen Först är en internationell organisation med avdelningar i olika länder och att den har samma namn överallt: Namnet översätts alltså till det landets språk. Våra utträdda vänner kallar sig för “Barn Har Företräde” på persiska. På engelska har de antagit namnet “Barnen Först Nu” och på svenska anser de sig fortfarande ha rätten att heta “Barnen Först”.

Den svenska byråkratin mal som bekant mycket långsamt. Vi i Barnen Först, såg oss tvingade att polisanmäla dessa vänner för namnintrång. Tyvärr är inte denna process avslutad än och ingen vet heller hur lång tid kan det ta. Det tråkiga med detta problem är att den förvirrar folk och dem som på något sätt kommer i kontakt med organisationen eller berörs av dess arbete. Vad är det som kan förklara att det kommer ut två tidskrifter med samma namn?! Hur kan dessa vänner rättfärdiga denna klandervärda handling att ge ut ett nummer av en tidskrift som redan den 3:e november var utkommen och fanns på Barnen Först: s hemsida www.barnenforst.se? Nr 8 av tidskriften var ute 29:e december och fanns också tillgänglig på samma hemsida. Att under nyårsdagen, alltså två månader senare, komma och ge ut “Barnen Först nr.7” är både sorgligt och omdömeslöst. Våra vänner vet att tidskriften Barnen Först inte skulle ha sett dagen ljus om det inte var för dess redaktörs ihärdiga och oftast helt ensamma arbete. Det är klart att tidskriften ägs av organisationen Barnen Först och våra vänner vet att Barnen Först består fortfarande trots deras utträde och att Soleyman Ghasemiani innehar fortfarande ordförandeposten för organisationen i Sverige och att han i egenskap av redaktör gett ut ytterligare två nummer av tidskriften sedan deras utträde från organisationen den 24:e oktober 2004.

Här måste jag påminna mina vänner om en stor skillnad när det gäller tidskriften Barnen Först och organisationen i sig. Tidskriften har sin egen ISSN nummer som skyddar den från namnintrång. Att ge ut en annan tidskrift med samma namn är ett uppenbart lagbrott och kränkning av upphovsrätt. Jag hoppas innerligt att våra vänner slutar med ytterligare utgivning av publikationer under samma namn.

Som jag sade i början är det egentligen ingen som tjänar på denna missämja mellan aktivister som kämpar för att åstadkomma en bättre värld för barnen, och därmed mänskligheten, att leva i. Alla våra krafter behövs för att bekämpa de oerhörda orättvisorna.

Vi sträcker återigen en vänskapens och samarbetets hand till våra utträdda vänner och ber dem att sluta med att förvirra folk genom denna namndubblett; utan att vi ska behöva slösa bort tid och pengar.

Soleyman Ghasemiani

Ordf. Barnen Först

2005-01-13